Finally.

Bättre sent än aldrig kommer här bilderna jag lovat ett tag, haha. Känns skönt att tänka tillbaka på en fantastisk helg när man sitter med taggtråd i halsen och ont i hela kroppen - välkommen influensan. Inne på dag tre med halsont, ledvärk och feberkänsla, konstigt nog inte feber hela tiden. Lägligt nog har jag varit ledig i tre dagar. Underbart sätt att spendera tiden på 😉. Speciellt när man missade trettioårsfest på hemmaplan och utöver det inte har orkat lyfta ett finger ens. Men (!) det är övergående och strepsils hjälper lite mot halsen 😊.

Nog om det...här kommer bilderna, finally!

Lämnade Millie hos sina kusiner innan vi åkte vidare mot vårt Hotell vid Globen.
Framme i parkeringsgaraget 😊. Jag tyckte att Stefan var lite konstig. Han tog lite längre tid än vanligt på sig, tyckte det var superviktigt att vi ringde och kollade upp parkeringautomaten som inte funkade (istället för att bara byta maskin) och dessutom hade han full koll på vart vi skulle OCH hade planerat vilken tid vi behövde åka för att vara där "i tid" (vi hade egentligen ingen direkt tid att passa)...i vanliga fall är det jag som håller koll på allt sånt där runtomkring...
I receptionen såg tjejen lite finurlig ut när vi skulle checka in...log på ett "jag-vet-nåt-som-inte-du-vet-sätt" haha...och när jag frågade om middagen som redan skulle vara bokad så svarade hon att vi hade ett bord bokat inne i hörnet på resturangen men om vi väntade lite så skulle hon bara kolla upp tiden lite snabbt, och pep in bakom receptionen...med sig ut igen hade hon receptionschefen som skulle visa vägen...
Surprise! För bakom receptionen satt min familj ❤️...Vi hade alltså en tid att passa ;)
På kvällen blev det middag på "Gröna jägaren" där vi träffade den coolaste servitören, han hade inte block och penna utan höll koll på tio rätter och dryck i huvudet. WOW! ⭐️
På väg mot Mamma Mia, the party!
Så häftig kväll! Grym mat, fantastisk show och såååå roligt att du uppleva det här med de bästa!
Pappa & mamma ❤️
Efterdrink på Engelen 😊. Tänk att man kunde sitta ute utan att frysa i mitten på september 😊
Just det! Vi åkte upp på Globen också 😊
Ser BETYDLIGT mer cool ut än vad jag kände mig. Svindel!
Avslutningslunch på "19 glas" i gamla stan. Vi hade hunnit hämta Millie på morgonen så att hon hann träffa alla ❤️. Ville aldrig att helgen skulle ta slut! Men jag lever fortfarande på den 😊.
Stefan åt sin lunch på "Bellmans" istället och jag ljuger inte om jag säger att det var de godaste köttbulls-måltiden jag har smakat 👌
 

Tack alla inbladade för en fantastisk helg och tack till min kära stora familj för en fantastisk 30-års-present ❤️.

Älskade Millie.

Gokväll i stugan! Här sitter jag och filosoferar över livet och känner mig ödmjukt tacksam över att jag får vara här med dem jag får vara här med. Och jag är så oändligt tacksam över att jag får vara Millies mamma. Igår firade jag ett år som just detta ❤️.

Med andra ord blev vår fina lilla prinsessa ett helt år. Den där tiden, jidderi jadderi...ingen idé att nämna hur fort den går. Bättre att försöka ta tillvara på den tänker jag. Jag har försökt ett helt år men ändå står man lite förstummad över hur snabbt det gått...och man tittar på det där älskade lilla barnet, förundras över hur mycket hon kan, hur mycket hon vill kunna, hur mycket hon får mig att känna och allt hon har lärt mig redan. Och tiden, ja, den har gått fort och man kommer inte riktigt ifrån känslan av att man måste ta tillvara på den lite till. Verkligen fånga dagen. Well, jag gör verkligen mitt bästa där 😊.

 Vi hänger verkligen varje dag, hon och jag. Jag älskar sättet hon skrattar på. Och hur hon ler och flörtar med alla möjliga och omöjliga människor. Hur hon härmas för att lära sig nya saker och hur snabbt hon faktiskt snappar upp och lär sig. Jag älskar hur social och orädd hon är samtidigt som hon är lite iakttagande innan hon testar något nytt. Som om hon överväger och planerar, men verkligen vill testa...att leva. Nyfiken och modig. Stark och beslutsam. Duktig och smart. Fantastisk, på alla sätt och vis. ❤️ 

Jag älskar dig till månen och tillbaka Millie. Jag hoppas att du alltid kommer att våga vara den fantastiska människa du är, att du alltid kommer våga ta för dig av livet och vara nyfiken på att lära dig nya saker. Jag hoppas att du ser varje människa för den individ den är och att du alltid ger alla lika mycket kärlek och värme som du ger oss! 

Tack för att jag får vara din mamma och tack för att du lär mig att leva, varje dag ❤️. 















Om drömmar, utmaningar och vägen till mål.

"You're my inspiration." - låten som hamnat på min "heliga lista" och som påminner mig om våren 2012 när jag jobbade stenhårt i Stockholm, pendlade från Nyköping, hade ett utmanande år bakom mig och längtade lite efter att landa. 
 
Det var en kall höstdag i november 2011. Exakt fyra år sedan på dagen idag faktiskt. Sjunde november. Jag jobbade min allra första dag som butikschef på Ur & Penn i Vällingby. Ett halvår tidigare hade jag alldeles precis jobbat min första vecka som butikschef på Ur & Penn i Skövde. 
 
Allt det här, som hände under året 2011/2012 var bara dröm på dröm på dröm som gick i uppfyllelse. Men det var också drömmar som jag hade jobbat så hårt för att nå. Blod, svett och tårar. 
 
Om man tar det från början så startade min förälskelse med Ur & Penn i Juni 2007. Jag arbetade extra under min första sommar här i Nyköping men sedan blev det fortsatt och jag ville aldrig lämna mitt jobb. Så jag följde magkänslan och tackade nej till jobb inom både vård och industri. Det skulle ta död på mig att behöva utföra ett monotont jobb dag ut och dag in. Jag kommer alltid att vara tacksam mot Malin, det var hon som anställde mig i Nyköpingsbutiken. Om du bara visste hur mycket jag ville jobba i butik ❤️. När jag hade jobbat halvtid i butiken i tre år kände jag att jag ville vidareutvecklas och kom in på en ettårig butikschefsutbildning där en tredjedel var praktik. Jag har alltid gillat "learning by doing" så det var perfekt för mig. Sista delen av min praktik gjorde jag på jobbet för att jag ville lära mig så mycket som möjligt om just Ur & Penn.
 

 
När jag var klar med utbildningen ville jag landa lite, gick tillbaka till den tjänst jag hade innan studieledigheten. Kom in på vår internutbildning "Ur & Penn academy" och gick den också, träffade många härliga kollegor där. I mars 2011 fick jag veta att vi skulle öppna en butik "hemma" i Skövde. 
 
Jag. Var. Bara. Tvungen. Att. Söka. 
 
Satt uppe halva natten och filade på min ansökan. På mitt personliga brev. På min meritlista. Ändrade utformning och typsnitt, piffade och donade. Skrev till, tog bort, läste igenom och fortsatte så tills jag kände att nu, nu, kan jag skicka in den här och känna att jag faktiskt gjort allt jag kan för att få jobbet. 
 
En dag ringde telefonen. Intervjun var bokad. Jag har aldrig varit så nervös i hela mitt liv. Jag kunde inte hålla varken kaffekoppen eller prata ordentligt men jag fick fram det jag ville och ett par veckor senare ringde Malin, min blivande regionchef, och sa "självklart vill vi att du ska bli butikschef i Skövdebutiken!" Den känslan glömmer jag aldrig. 
 
Samtidigt hade jag träffat Stefan. Min fina Prince Charming som jag bara kände i hela mitt hjärta och min själ att det är ju hos honom jag ska vara. Kluven var jag men jag ville ju inte missa chansen att jobba med det jag drömt om. Stefan lugnade mig och sa att det som är vi, det löser sig. Ska vi vara tillsammans, vilket tiden kommer utvisa, så kommer vi att fixa det <3. 
 
 
"You know our love was meant to be the kind of love that lasts forever"
 
 
Jag hade ju redan tackat ja till tjänsten. Men det var så skönt att ha Stefans stöd. Kommer alltid vara tacksam för det. 
 
När jag minns tillbaka på mitt första halvår så var det både roligt, lärorikt, utmanande, jobbigt, spännande och skrämmande. Trots utbildningen så stod man ju inför helt nya utmaningar och det finns såklart flera saker som jag skulle sagt och gjort helt annorlunda idag. Men så är det ju med erfarenhet :). Jag kommer också alltid ha en speciell plats i mitt Ur & Penn-hjärta för tjejerna i Skövde, de kommer ju alltid att vara mitt första team ❤️. 
 
Vällingby då, hur hamnade jag där? De ringde från huvudkontoret och frågade om jag var intresserad av en butik i Stockholm. Som om jag inte tyckte att jag redan hade haft nog med utmaningar under detta året så tackade jag ja. Jag skulle komma närmare Stefan men hade fortfarande lätt att ta mig hem. Utmaningar är alltid roligt och Stockholm är en stad som jag alltid har tyckt väldigt mycket om. Jag kunde bara inte tacka nej och har aldrig ångrat mig...
 
 
 

I juni 2012 blev Nyköpingsbutiken ledig och jag var inte sen med att säga att jag var intresserad av att ta över den och sedan dess har jag varit där. Man behöver komma bort för att komma hem ❤️. Och vilket superteam vi är! Tack för att ni finns! 
 
Fantastiskt lärorikt att under ett år ha fått äran att vara med och bygga upp en helt ny butik, starta upp ett nytt team och ta över två butiker med ett redan befintligt team. Utmaningar, indeed. Men jag har haft så roligt!
 
Och som jag har vuxit som person under de här åren. Och vad jag har njutit av att se andra människor växa. Jag älskar verkligen mitt jobb och jag kommer alltid att vara tacksam mot Ur & Penn för alla chanser och möjligheter jag har fått. För att ni har trott på mig. Drömmar och mål fortsätter man alltid att ha. Jag känner att jag har nått många av mina mål sedan jag började på Ur & Penn och kommer fortsätta att sätta och nå nya mål - the sky is the limit. Man blir aldrig färdig :). 
 
Efter att jag gick hem på föräldraledigt så har många av "mina" Urpor (som jag kallar oss, haha) antagit nya utmaningar i livet och är inte kvar på företaget. Nu har jag varit hemma i tio månader och det känns, haha...jag älskar att vara hemma med Millie men det börjar rycka lite i ledarskapstarmen, att få coacha, pusha och se resultat...att vara en del av jobbet liksom. Svårt att förklara och jag njuter till fullo av att vara hemma. Men som sagt, man känner att man varit borta ett tag. 

Ett litet tackbrev till ett roligt jobb så här en helt vanlig lördag...Sen är nog detta är lite av en tacktext till er fina människor som har sett mig och lyft mig och som jag har haft och har äran att jobba tillsammans med. TACK Malin, Angelica, Malin, Jenny, Jörgen och Anna 💙. Och såklart tack till stjärnorna i Skövde, Vällingby och Nyköping ❤️

(Jag hoppas också att jag kan inspirera någon där ute att våga följa sina drömmar. Att sätta upp mål och lägga fokus på att ta sig dit. Och att man ska lita på sin magkänsla. Om inte jag hade gjort det så hade jag garanterat jobbat med något jag inte alls hade trivts med och med tanke på hur mycket tid man lägger på att jobba så är det verkligen inte värt att vakna varje dag och vantrivas med det man gör - men det är så mycket värt att verkligen tycka om det) 
 
 

Joysan

- Make each day count!

RSS 2.0