Idag var det en mindre peppad Joy som snörade på sig springskorna. Det kändes bara tungt och ovärt. Hade ingen lust och ville helst bara sätta mig i soffan och kolla på tv. Jag och Michelle fortsätter att springa tillsammans och tur är väl det för om vi inte hade bokat ett löppass idag så hade jag förmodligen inte tagit mig ut. Vi skippade dock intervaller som vi kört på de senaste tre passen. Sista biten, som bara är terräng, så var jag väldigt nära på att kasta in handduken och ge upp. Men Michelle speedade på (fattar inte vart hon fick den energin ifrån?! Haha) och vi kom i mål på 19.06. Det blir tamejsjutton bättre och bättre tid för varje pass vi gör. Första passet jag sprang efter att Millie föddes var den 19 maj och då sprang jag samma runda på 24 minuter. Fem minuters förbättring är inte illa, speciellt inte med tanke på att vi inte kom igång ordentligt förens för fyra/fem veckor sedan...Stefan, Millie och jag i tisdags kväll på Skansen...